Vad är en sats?
Reglerna för vad som räknas som en sats kan variera mellan olika språk, men om vi håller oss till svenska och engelska, vilket är fokusområdet för texto.se, ska en sats omfatta ett subjekt och ett predikat. Subjektet anger vem som gör något och predikatet anger vad som görs.

En mening består ofta av flera olika satser. En sats som kan lyftas ut ur en mening och stå för sig själv kallas huvudsats, och en sats som inte klarar sig själv kallas bisats. En mening kan omfatta flera huvudsatser och flera bisatser i kombination.

Exempel:

• Resultatet är positivt, men är baserat på en begränsad population.

”Resultatet är positivt” är en huvudsats och ”men är baserat på en begränsad population” är en bisats.

Satskommatering
Många är vi som fått lära oss satskommatering i skolan. Satskommatering innebär att ett kommatecken ska placeras mellan de olika satserna inom en mening, som i exemplet ovan.

Pauskommatering
Kommatecken kan användas inom meningar för att markera kortare pauser. Detta är en bra hjälp vid läsningen, eftersom det kan underlätta förståelsen för texten. Pauskommatering innebär, helt enkelt, att du placerar ett kommatecken där du tycker att det krävs en kortare paus i läsningen. Ett enkelt sätt för att lyckas bra med detta är att tyst läsa texten för sig själv, och lyssna efter den rätta placeringen av en liten paus.

Tydlighetskommatering
Även tydlighetskommatering definieras som att man säter ut kommatecken för att underlätta läsningen. Man kan sammanfatta tydlighetskommatering som litet av en kombination av satskommatering och pauskommatering. Tydlighetskommatering förespråkar kommatecken exempelvis i följande situationer:

• Efter inledande bisats
• Vid uppräkningar där ord som och eller et c har utelämnats
• Före och efter bisatser
• Om kommatering påverkar meningens betydelse